När jag började se mina egna loopar
Gästbloggare 
Vi får återigen följa Kerstin i hennes betraktelser när hon här delar sina tankar om återkommande mönster, känslor & vägen till att bryta sina loopar.
Loopen.
Innan jag riktigt förstod vad det innebar tänkte jag bara på en berg och dalbana. Symboliken tog ett tag att förstå. Inte förrän jag hade en föreläsning om att hamna i ekorrhjulet ramlade poletterna ner en efter en. Det är ju ett återkommande mönster som går runt runt.
Ibland är det faktist så att vi måste höra oss själva prata om det för att våra öron ska öppnas. Har haft ett starkt ego som tidigt varnat mig för kommande faror. Obehagliga situationer, jobbiga diskussioner, påfrestande möten osv. Jag har haft känselspröten utåt hela tiden.
Tyvärr har det också fått mig att ta in andras känslor och oro och trott att det varit mina. Vet att jag någon gång före tonåren stängde ner mina egna känslor. Det resulterade i att jag under många år inte kunnat identifiera vad jag kännt. Har inte kunnat sätta ord eller beskriva hur eller vad känslan varit. Bara instinktivt vetat att nu är det inte bra.
Det var bara i drömmarna som känslorna kom fram. Jag började skriva ner dem och när jag sedan läste vad jag skrivit så kände jag känslan igen.
Jag jobbar fortfarande på det men blir sakta bättre och bättre.
Bästa terapin är faktist för min del vatten och natur. Att stå länge i duschen med vattnet sakta strilande över mig. Den mjuka massagen av duschvattnet har lösgjort många låsningar i hudens känsloväv. För det är där alla känslor jag tryckt undan satt sig.
Tack vare Den Nya Tidens Skola har jag också lärt mig att använda helikopterseendet. Iaktta mig själv i alla situationer. Så mycket i mitt eget beteende som triggar andra att bete sig illa mot mig.
Å jag har tyst tagit emot.
Att undvika dessa loopar med andra, betyder att jag faktist först behövt titta på mitt agerande och ta mitt ansvar. Vi har alla en del i varje val och varje motgång. Just nu ligger jag i hård träning. Att ta upp allt som jag tidigare undvikit att gå in i, tillåta känslan att komma och sedan släppa den fri.
Vi är oftast vårat eget hinder att komma framåt.
Namaste
Kerstin Berglund